Man kan inte äga ett hus *

Shopping är inte min starka sida. Nej, att handla hör till det man helt enkelt är tvungen att göra, oavsett om det gäller livsmedel, kläder eller annat som hör livet till. Men det finns en butik som är ett stort undantag i mitt liv, nämligen:

GYSINGE – CENTRUM FÖR BYGGNADSVÅRD

Mitt paradis på jorden!

 

Paradis kanske var att ta i, men för den som renoverar gamla hus är det åtminstone – Mecca. Vi  vallfärdar till Gysinge Byggnadsvård minst ett par gånger varje år, min sambo och jag. Där utrustar vi oss  med allt som behövs för det renoveringsprojekt som pågår för tillfället. Enda begränsningen för hur mycket vi handlar är att det måste rymmas i bilen. I Gysinge finns nämligen allt, precis allt man kan behöva vid renovering av gamla hus! Där finns elektriska tillbehör, hornsuggor, ådringskammar, nubbremsor, färg, tapeter, stifttråd, vägglampetter, ledstänger, fönsterbeslag, klinker, kakel, textilier, mattor, lunetter, handsmidd spik, luckventiler, drevjärn, ankarkrok, brödstångskrokar, bygelslutbleck, gardiner, möbler, socklar och listverk, you name it. Och allt är tillverkat med stor omsorg och skicklighet efter gamla förlagor.

Vårt roslagstorp, som jag berättat om här, byggdes 1890. Visst har huset moderniserats en del genom åren, men förvånansvärt mycket var fortfarande i ursprungligt skick när vi tog över. Åtminstone efter att vi invändigt rivit loss masonitskivor som tidigare ägare lagt utanpå pärlspont både i tak och på väggar. Likaså har vi ägnat åtskilliga timmar till att slita bort korkmattor som lagts ovanpå trätiljorna.

Varje gång vi lämnat Gysinge – med bilen knökfull med material och huvudet sprängfyllt av nya idéer och alla goda råd som personalen gett – har det känts som om vi fått en vitamininjektion som gett nya krafter. För det ska medges: att renovera gamla hus är inte alltid en dans på rosor. Tanken ”vilken tur att vi inte visste hur mycket jobb det var!” har ploppat upp inte bara en gång, utan ganska många gånger under de här åren, om jag ska vara ärlig.

Men att renovera hus är som att föda barn – smärtan är som bortblåst när man skådar slutresultatet!  :-)

Bilderna som följer visar nytillverkade och ibland begagnade, tidstypiska detaljer, alla inköpta i Gysinge. (Vill du gå in på deras hemsida så finns den här )

Eftersom vi har två hundar var grindar det första som behövde fixas på torpet . Vi hittade ett par begagnade järngrindar som passade på centimetern i vårt grindhål. Det var som om de bara stått där i boden i Gysinge och väntat på oss!

Perfekt, tycker hundarna som har en jättetomt där de kan springa och leka fritt. Hundarna är inte köpta i Gysinge, de får vara med på en bild ändå.   :-)

Kvarnlyktan med handblåst glasskärm pryder sin plats på uthuset.

Fotskrapan i gjutjärn är ett smycke.

Dörrvred i mässing med tillhörande rosetter. Lägg märke till den lilla kläppen på nyckelskylten. Så här ser det ut på husets utsida . . .

. . . och så här ser det ut på dörrarnas insida.

I ”salen” i vårt lilla hus stoltserar en praktfull kakelugn.

Men både spjällsnören och spjälltofsar saknades när vi flyttade in. Hur fixar man det? Gysinge Byggnadsvård, så klart! Se vilka utsökta detaljer! De tål att skärskådas på nära håll.

För att veden i kakelugnen ska komma en bit upp och göra det möjligt för  luften att cirkulera under veden används så kallade kakelugnshundar. Beprövade och mycket funktionella!

Nygamla klinkers framför kakelugnen, när de gamla vittrat sönder.

Elledningar och elkontakter finns i alla upptänkliga varianter och för olika tidsepoker i Gysinge.  Själv är jag förtjust i utanpåliggande tvinnad sladd och porslinsknoppar.

Så var det alla dessa strömbrytare. De sätter onekligen sin speciella prägel på huset. Som den här utanpåliggande strömbrytaren i bakelit med kuloledning . . .

. . . och den här . . .

. . . eller den här, lite ”modernare” varianten, lite nedsänkt i pärlsponten, med en ”vippa” . . .

. . . medan den här har två . . .

Lampa med porslinssockel.

Tidstypiska snickerier – här en golvsockel från sent 1800-tal

Gardinstänger i trä med eleganta handsvarvade ändknoppar i björk. Fästes i väggen med hjälp av handsmidda skruvkrokar. Gardinsstången köper man omålad. Att måla rundstav med linoljefärg är ett pillgöra!

Sommarluftigt . . .

Det bästa med Gysinge har jag sparat till sist:

Gysinges LINOLJEFÄRG! Tillverkad enligt månghundraårig tradition. Består enbart av äkta färgpigment och kokt, kallpressad linolja. Och alldeles, alldeles underbar att jobba med! Finns i en massa spännande kulörer. Det fina i kråksången är att man kan blanda till sin egen kulör genom att blanda olika färgpigment.  Den gröna fasadfärgen, till exempel, är eget recept. Grått i stället för vitt på knutar och foder, allt enligt sent 1800-tal. Den röda färgen kallas engelskt röd.

Linoljefärgen lever verkligen, den har en lyster som är en ren fröjd för ögat. Den skiftar också i olika nyanser på ett spännande sätt beroende på hur ljuset faller.

Grön umbra kallas den härligt, murriga färgen som används till så mycket vid renovering av gamla hus. Lämplig till trösklar . . .

. . . och gnistskydd.

Så tack Göran Gudmundsson och alla ni andra i Gysinge som hjälper oss fantaster att hålla liv i de hus vi är satta att förvalta! Utan er skulle det inte vara möjligt.

Till sist en bild på huset när det var nybyggt. Det verkar vara dop på gång, barnet i kvinnans knä ser ut att ha en dopklänning på sig.

Lägg märke till det knappt meterhöga vårdträdet – en lönn – som stagats upp framför huset. Idag ser det ut så här:

 

Trädet står stadigt rotat, det gamla torpet likaså. Tre sekler har de upplevt. Människorna på fotografiet, däremot,  är borta sedan länge. Jag känner stor  tacksamhet över att det nu är min tur att leva här, i skuggan av det vårdträd som människorna före mig planterade för mer än 120 år sedan. Jag vill förvalta det väl och aldrig vill jag glömma: att man kan inte äga ett hus. *

- – -

 

* Travesti på Bernt Rosengrens fina dikt ”Man kan inte äga en katt”:

Man kan inte äga en katt
det finns dom som tror att man kan

Man kan inte äga ett träd
det finns dom som tror att man kan

Man kan inte äga ett barn
det finns dom som tror att man kan

Detta är mycket viktigt att veta
om kattor, om träd och om barn

(och hus)   :-)

About these ads
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Görel Hedberg

     /  februari 10, 2012

    Man kan glädjas över att få ta hand om ett barn, en katt (eller en hund), ett träd.

    För egen del dock glad över att slippa ta hand om ett hus, men är full av beundran över alla fina detaljer och kan riktigt känna doften av den ljuvliga oljefärgen.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: