Den vackraste rosen av dem alla

di små 095

Nej, rubriken syftar inte på rosen på bilden, även om alba-rosen Mme Plantier är en skönhet. Jag syftar på något som är så mycket större än alla blommor i världen.  Nils Ferlin skaldar om det i en av sina, i mitt tycke,  allra vackraste dikter.  Tonsättningen står Lille Bror Söderlundh för. Det är också han som framför visan på youtube-klippet.

Får jag lämna några blommor

Får jag lämna några blommor

ett par rosor i din vård

och du må ej vara ledsen, min kära.

Ty de rosorna är komna från en konungagård

och det vill svärd till att komma dem så nära.

Den ena den är vit,

och den andra den är röd,

men den tredje vill jag helst dig förära.

Den blommar inte nu

först när givaren är död.

Ja, den är underlig den rosen, min kära.

Den blommar inte nu

först när givaren är död.

Men då blommar den rätt länge, min kära.

About these ads
Lämna en kommentar

10 kommentarer

  1. charlotts gillgren

     /  juni 29, 2012

    Den ”konstiga” rosen är den absoluta omtankens och kärlekens ros. När givaren inte finns kvar, men först då, öppnar hon sin kalk och bjuder på en essens av ömma ögonblick, tankar och minnen, ord som blev sagda och ord som aldrig fick kläder. Rosen ger tröst på detta sätt under långliga tider. Vilken konstnär och människokännare han är, Ferlin! En utsökt vacker kärleksdikt!

    Kram Charl8

    Svara
    • Vilken vacker tolkning du gör! Och vilken tur att tolkningen är fri, så att jag inte kan börja hävda att du har rätt eller fel. Om jag lägger till att visan sjöngs på mina föräldrars begravning (vi begravde dem samtidigt) så tror jag att du kan ana hur dikten landar i mig.

      Svara
  2. Ro....

     /  juni 29, 2012

    Det är länge sedan givaren dog
    vad blommar om inte hans inbilskhet
    de blommor som gör framtiden möjlig
    ska du vara rädd om och inte blanda ihop dem
    med blommor som dött för länge sedan
    om vi kan gödsla Jorden så bör det göras nu
    och inte sedan både vi och jorden dött!
    Om något blev bra
    så var det ja
    eljest var det vinet…

    Svara
    • Som jag skrev till Charlotta, ingen har tolkningsföreträde till en dikt.

      Din tolkning är så mycket mörkare än min . . .

      Svara
  3. Frid/Fred?

     /  juni 29, 2012

    Jag klarade inte av dina tvära kast mellan utmaningen
    örat till jorden idag och imorgon
    och Nils Ferlin igår. Ledsen för detta är jag. -:(
    Roland

    Svara
    • Nej, inga tvära kast alls, inte som jag uppfattar dikten Får jag lämna några blommor! Igår blev det många samtal om minnen här på bloggen, och vägen till Ferlins rosor är spikrak. För mig är Ferlins ord de allra vackraste (och sannaste) om hur den döde lever i våra minnen.

      Men visst förstår jag att du uppfattar att jag gjorde saltomortaler utifrån hur du tolkade Ferlin.

      Svara
  4. charlotts gillgren

     /  juni 30, 2012

    Roland! Intentionen är alltid det viktiga! Ferlins avsikt var att skänka tröst och lindring. Jag kan fysiiskt känna doften, bemängd med allt som var den saknade personens innersta, sakta sippra ur blomman. För mig är detta en av de mest trösterika rader som skrivits. Min tolkning!

    Förstår inte ditt ord ”inbilskhet”. Vems?
    Det råder,i mitt tycke, ingen motsättning mellan ”de blommor som dött för länge sedan” och ”framtidens blommor som ska gödsla jorden”. Behovet av tröst är tidlöst. Man måste också orka vara med i förändringsarbetet. Detta var Charlottas tankar.

    Svara
    • Frid/Fred

       /  juni 30, 2012

      Anita ! & Charlotta !

      ”För mig är Ferlins ord de allra vackraste (och sannaste)
      om hur den döde lever i våra minnen.”

      ”Det råder,i mitt tycke, ingen motsättning mellan
      “de blommor som dött för länge sedan” och
      “framtidens blommor som ska gödsla jorden”.
      Behovet av tröst är tidlöst. Man måste också
      orka vara med i förändringsarbetet.”

      Ovanstående rader är mina numera.
      Tack o Tack o förlåt o tröst

      Roland

      Svara
      • Inte förlåt, eftersom du inte har gjort något som behöver förlåtelse.
        Kram Roland!

  5. Fredsvänner!

     /  juni 30, 2012

    Charlotte !
    Intentionen är alltid det viktiga! Ferlins avsikt var att skänka tröst och lindring.
    Jag kan fysiiskt känna doften, bemängd med allt som var
    den saknade personens innersta, sakta sippra ur blomman.
    För mig är detta en av de mest trösterika rader som skrivits.
    Min tolkning
    Roland

    Anita
    kram tillbaka
    Roland

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: