Om mig

Året är 1968. Den stora förändringsvågen rullar in över västvärlden. Jag går andra året på gymnasiet och bor fortfarande i mitt barndomshem – ett klassiskt arbetarhem på en liten ort där pappersmasseindustrin är navet i allas liv.

Arton år. Aningen för ung för att till fullo förstå vad som sker i världen, samtidigt mycket påverkad, absolut, av det som pågår. Idolbilderna i naturlig storlek (!) av John, Paul, George och Ringo har för länge sedan plockats ner. Nu pryds väggarna i mitt flickrum av två andra affischer. Ovanför min säng sitter det numera klassiska fotot av Che Guevara.

Men han ser inte mig. Nej, han blickar långt bort i fjärran, knappast medveten om den revolutionsromantik han ska utsättas för decennier efter sin död.

Den andra affischen sitter på den motsatta väggen, den är helt röd, så när som på något som på långt håll mest liknar några svarta streck i affischens centrum.

Om man går närmare, förvandlas de svarta strecken till ord. Där står:

 

Och vad hjälper det en människa,  

om hon vinner hela världen,

men förlorar sin själ?

      Matt 16:26

 

Det har nu gått mer än fyrtio år sedan jag nålade upp de båda affischerna på mitt flickrum. Mina föräldrar är döda sedan många år. I det som var mitt barndomshem bor numera för mig främmande människor. Affischerna finns bara kvar i mitt minne. Che Guevara och ett bibelcitat –  oförenliga budskap, skulle många kanske säga. Men för mig symboliserade de att kampen måste föras både ute i världen och inom varje människa. Samtidigt!

 

Alltid vänster

Alltid vänster, alltid! Vreden som brann i den vackre argentinarens ögon brann också i mig, men med ett stort förbehåll: Jag trodde då, och tror fortfarande, på fredliga lösningar. När mina vänner på sjuttiotalet fäste FNL-märket på sina jackor bar jag med stolthet mitt fredsmärke, två händer som bryter itu ett gevär.

Märket på jackan var ett annat , men raseriet jag kände över alla orättvisor i världen var detsamma som mina vänners. Och precis som mina vänner virade jag med ett vant grepp den rödvita guerillasjalen om huvudet. Mahjongjackan i grov manchester ingick även i min uniform, likaså de svarta träskorna och den randiga murarskjortan i mjuk flanell.

Sjuttiotalets murarskjortor och utsvängda jeans pryder numera sovrumsgolvet!

Många som deltog i sjuttiotalets vänstervåg har senare gjort avbön. Det gör inte jag! Det här var en tid då stor framtidstro rådde, vi levde med en förvissning att det var möjligt att förändra världen. Mycket av det som idag betraktas som självklart, förskola åt alla, exempelvis, tog form under den här perioden. Varför skulle jag ta avstånd från det?

Vad menar jag då med vänster? Jag lånar några ord ur Göran Greiders bok ”Det måste finnas en väg ut ur det här samhället”:

”Att vara vänster är, när allt kommer omkring, att vara universell och att i viss mening svalkas av det: mitt liv är bara ett liv i den oerhörda kollektiva väven. Min identitet är inte europé, humanist, svensk eller någonting annat , utan socialist. – – –  En sådan person kännetecknas av att hon å ena sidan hyser alla dessa starka känslor av upprördhet, men å andra sidan också alltid står litet vid sidan av och betraktar alltsammans och intensivt tänker: Det måste finnas en väg ut ur det här samhället. Ursinne och distans. Jag skriver ut de två orden och ser att de ger en  beskrivning av det slags varelse jag ganska tidigt var.”

 

Sökare

Samtidigt – en ständig sökare. Alltid med en längtan efter något mer än den materiella världen, något bortom. Ofta förvissad om att ingå i ett sammanhang som är större än jag kan omfatta med mitt förnuft.  Jag mediterar (zen) regelbundet sedan tjugo år, och praktiserar sedan en tid tillbaka kundaliniyoga eller medicinsk yoga som det också kallas i Sverige.

Om någon idag bad mig att manifestera vem jag är, vad jag tror på, vilka värderingar jag har, så skulle det räcka med en enda affisch. Jag skulle byta ut Che Guevara och bibelcitatet mot en bild av en mycket speciell man. En man som också han ville förändra världen, men med helt andra metoder än Che Guevara.

Mahatma Gandhi

En bättre pytt än Gandhi kan jag inte tänka mig i min panna!  :-)

Mer om Gandhi

Välkommen till min blogg!

 

 

Lämna en kommentar

29 kommentarer

  1. härligt! nu förstår jag ännu bättre varför jag känner sån släktskap med dig. jag är visserligen politiskt väldigt obunden men både che och bibelcitatet skulle jag mycket väl ha kunnat ha på min vägg, gandhimannen bor i mitt hjärta!

    stor varmkram!

    Svara
  2. Linda CH

     /  november 24, 2011

    Sympatiserar med dina åsikter! Alltid ”ickevåld”.

    Svara
  3. Trevligt att råkas igen. Gillar dina ideal.

    Svara
  4. Linnea.

     /  november 30, 2011

    ”Jag mediterar (zen) regelbundet sedan tjugo år, och praktiserar sedan en tid tillbaka kundaliniyoga eller medicinsk yoga som det också kallas i Sverige.”

    …inte min väg men tror på en annan värld där rättfärdighet bor och ett fridsrike.

    Svara
    • Tack att du ville besöka mitt lilla krypin i bloggosfären! :-)

      För mig är meditation och yoga i första hand metoder för att finna en inre balans. Ju mer förankrad jag är i mig själv, desto mer kraft frigörs inom mig. Den kraften kan jag använda för att verka i den här världen.

      Svara
  5. Jag gillar skarpt både dig och det du skriver.
    God natt!

    Svara
  6. Känner igen mig i dina tankar… mycket bra skrivet!

    Svara
  7. Vackert skrivet, fint tänkt och djupt känt. Vänster.

    Svara
  8. Håll för öronen, Anita: APPLÅÅÅDÅSKOOOOOOOOOORRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    Svara
  9. Hej, Hittade din blogg helt nyligen. !968 hade jag just gjort lumpen, och träffat min ditintills största kärlek. Hon var betydligt längre ut till vänster än jag. Det var många i min omgivning och jag reagerade mot strömmen… klev in mot mitten under några år. Sådan är jag, väger det över för mycket så ställer jag mig mitt på gungan. Balans. Som med kampen; INOM lika väl som ute i världen! Yin o Yang. Jag hade aldrig något märke, tillhörde aldrig något parti. Men röstade huvudsakligen åt vänster, där mitt hjärta finns,(nu lite slitet är jag rädd).
    Jag är en sökare, tror på ”något” där borta. Mycket trevligt att läsa din blogg. Skulle kunnat skriva hur mycket som helst, men det får räcka. Välkommen till mig !

    Svara
  10. Nisse

     /  februari 5, 2012

    Fann dina goda tankar på Birgers blogg. Håller med om allt du skrivit där. Tack för dina tankar!

    Tror du, som jag, att Tregreningen är något att bygga på?

    Svara
    • Tack själv! Roligt att vi är överens!

      Om du syftar på Rudolf Steiner och antroposofin så är jag inte tillräckligt hemmastadd för att ha någon uppfattning, men där finns säkert massor av klokskap.

      Svara
  11. Nisse

     /  februari 10, 2012

    Ja, Anita, där finns visdom. Tregreningen bygger på franska revolutionens devis, som idag bör heta: Frihet Jämlikhet Syskonskap.

    Men inte frihet i allt, inte jämlikhet i allt, inte syskonskap i allt. Varje ”kvalitet” på sin plats. Alltså frihet i kulturen, jämlikhet i rättsväsendet, syskonskap eller solidaritet i hushållningen.
    Det finns litteratur att tillgå (bl.a. hos http://www.robygge.se) för den som vill fördjupa sig i ämnet.

    Svara
  12. Tipsad om din blogg idag. Den värmer !
    Eric

    Svara
  13. Tänk att 1 tanke kan delas av så många: Mahatma – som aldrig höjde armen eller ens rösten – men slängde ut hela Brittiska armén!

    Kampen mellan Yin&Yang, ljus och mörker, hat och kärlek om man så vill, rasar i världen.

    Hitler, Stalin, tex. byggde drömmar på hat. Deras byggen ligger i grus och aska.- men Mahatmas står stadigt!.

    Svara
    • Så skönt att höra dessa ord just från dig, Sven-Erik, du som rasar över tillståndet i världen, så att jag liknat dig vid Johannes Döparen. Men kanske är det bara den som har en grundmurad tro att det finns en annan väg, som orkar stå emot världens ondska och vansinne? Tack för att du finns!

      Svara
  14. Men stooort varrrmt tackkk, Anita!!! Tackkkkar för att DU finns!!! Och Cathy!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    Svara
  15. Christer Fäldt

     /  december 20, 2012

    Jag gillar starkt det du skriver. Jag känner stark sympati för detta. Jag känner mycket väl igen dessa som betraktar sitt ungdomliga engagemang för en bättre och rättvisare värld som en slags tidiga villfarelser. Det är enligt min uppfattning mera sjukdom än mognad. Det är djupt tragiskt och ledsamt när man stöter på det.
    Men tack och lov finns de som utvecklas åt andra hållet. Som blir ”radikalare” med åren. Det är sådana människor som gör att man tror att kanske finns en chans. Kanske, kanske finns en möjlighet.

    Svara
    • Christer! Tack för besöket och tack för att du gjorde avtryck. Det är viktigt att vi får känna att vi inte står ensamma!

      Ja, världen har gått åt fel håll i trettio år nu, men den senaste tiden tycker jag mig skönja att en förändring är på gång. Vi blir alltfler som har fått nog av den nyliberala skövlingen av både människor och natur. Kanske kan vi snart sätta en parentes kring denna onda tid. Som Göran Greider skriver:

      ”Vi lever i slutet av denna nyliberala era. Nu skulle själva språket kunna vända. Traditionalister – det är de som fortfarande naivt tror på detta nyliberala paket. Bakåtsträvare – de som ännu är övertygade om att staten alltid måste dra sig tillbaka och politiken lägga sig i mindre. Nostalgiker – de som talar om privatiseringar som lösningar på arbetslöshet eller bristande välfärd. Konservativa – de som klamrar sig fast vid idén att marknadsmekanismen alltid löser problemen bäst.

      Språket vänder. Förnyare – det är alla vi som nu vill dra ett streck för trettio års nyliberalt experimenterande med världens befolkningar.”

      Svara
  16. Önskar Dig -o- De Dina

    EN ROGIVANDE GOOOD JUL -o-

    ETT BÄSTASTE GOTT NYTT ÅR!

    Svara
  17. Mycket fin och tänkvärd blogg!

    Svara
  18. Marianne Emanuelsson

     /  maj 4, 2014

    Hej! Vi ska renovera vårt gamla hus. Jag tittar på dina bilder och ser att du har en otroligt fin gråfärg på era golvsocklar och dörrfoder. Får jag fråga vilket färgnummer det är? Med vänlig hälsning Marianne

    Svara
    • Hej Marianne!
      Roligt att du uppskattar kulören! Det är linoljefärg som jag brutit själv för att få den rätta nyansen. Jag har blandat GRÖN UMBRA med vit linoljefärg. Numera finns en färdigblandad 30%-ig blandning att köpa i Gysinge Byggnadsvård. Jag skulle tro att den kulören i mättnad kommer ganska nära den jag använt. Du kan även handla på postorder hos dem, om du bor långtifrån Gysinge. Här hittar du kulören:

      http://webshop.gysinge.nu/products.php?product=Linoljef%E4rg-30%25-gr%F6n-umbra%2C-0%2C16-liter

      Återkom gärna om du ha fler funderingar, det är bara roligt att dela med sig av sina erfarenheter. Om du inte testat linoljefärg, så kan jag varmt rekommendera det, det blir ett helt annat resultat än om du använder moderna färger. Du kanske redan läst mitt inlägg om linoljefärg – http://pyttiminpanna.wordpress.com/2012/10/09/linoljefarg-nar-huset-far-bestamma/ – det handlar visserligen om utvändig målning, men principen för hur man gör rent tekniskt är densamma inomhus.

      Lycka till!

      Svara
  19. Marianne Emanuelsson

     /  maj 4, 2014

    Tack snälla! Jag ska genast gå in på deras hemsida.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: