Musik för mig – kanske för dig (1)

Om jag, gud förbjude, tvingades välja mellan att bli blind eller döv, skulle jag tveklöst välja att få behålla hörseln. Utan musik skulle livet bli outhärdligt fattigt.

Som tonåring på 60-talet står jag djupt rotad i den tidens musik. Det innebär att jag har ett ben i folkmusiken och det andra benet i popmusiken, som formligen exploderade på 60-talet. Jag konsumerade som ung stora portioner av Bob Dylan, Joan Baez och Peter, Paul & Mary men var också hängiven popmusikälskare. Jag och min bästa vän lyssnade varje kväll på Radio Lux(embourg), och vi skrev ner vad vi lyckades lyssna på i A4-anteckningsblock. Vi fyllde block efter block. De allra bästa låtarna försökte vi skriva ner texterna på. Jag skriver ”försökte” eftersom vi fortfarande inte hade läst särskilt mycket engelska i skolan. Vi gick bet på många uttryck och begrepp som idag är självklarheter.

Vi prenumererade också på NME (New Musical Express), på den tiden gick tidningen inte att köpa i Sverige.  När vi började på högstadiet frågade vår engelsklärare hur det kom sig att vi var så bra på engelska, så något måste ha fastnat i våra musikälskande hjärnor.

The Beatles var förstås mina husgudar, men jag släppte aldrig kontakten med folkmusiken, varken den svenska eller den brittiska/amerikanska.

Musikalisk allätare och periodare

Med åren har jag lärt mig att uppskatta musik från de mest skilda genrer. Jag kan med fog kalla mig musikalisk allätare, möjligen med förkärlek till vemodiga ballader. Utöver att vara musikalisk allätare är jag också musikalisk periodare. När jag hittar något nytt, spelar jag samma låt igen och igen och igen tills jag känner mig nödsakad att fråga sambon om han står ut med att höra den nyfunna diamanten en gång till. Och en gång till. Och en gång till. Sambon är tolerant, han låter mig hållas.

Vilken musik lyssnar jag på idag?

Spotify är min guldgruva. Det passar mig perfekt att kunna skapa egna låtlistor, lägga till nya rariteter och ta bort sådant som fallit för strecket efter ett tag. Min ANITA-MIX-lista har i skrivande stund 107 handplockade låtar, och räcker i 7 timmar och 13 minuter. Listan är en mix av allsköns musik.

Utöver den listan har jag ett 30-tal speciallistor, t ex Fado, Instrumentalt (mest klassiskt, 19 timmar). Klassiskt vokalt har en egen lista, den består mest av körmusik.  Leonard Cohen har en egen lista med hans, i mitt tycke, 104 bästa låtar, likaså Bob Dylan,106 låtar. Så oerhört produktiva dessa två musikaliska genier har varit och är! Ennio Morricone, en annan favorit, har också förärats en egen lista.

Discover Weekly

Discover Weekly är en funktion på Spotify som jag uppskattar. Spotify lägger upp förslag till musik som förhoppningsvis ska tilltala mig. Jag antar att de grundar sina val på vad jag lyssnar på. Det händer att de plockar fram musikaliska pärlor som jag aldrig tidigare hört. De flyttas först över till min star-lista, och om de håller för att lyssna på upprepade gånger flyttas de över till lämplig lista.

Så var börjar jag om jag ska dela min musik med dig, kära bloggläsare?

Det får bli en klassiker av Stephen Foster (1826 – 1864).  Ja, låten jag valt skulle jag inleda mitt eget Sommar-program med, den innehåller så mycket av den musik som har präglat mig och min generation. Stephen Foster är kanske mest känd för Oh, Susanna och My Old Kentucky Home men han har också komponerat Hard Times Come Again No More. Den har spelats in av ett otal artister, till och med Bob Dylan har gjort en version av den.

Men den version jag uppskattar allra mest är en inspelning med ett gäng idel musikaliska storheter. James Taylor står för sång och gitarr, Yo-Yo Ma trakterar cellon, Edgar Meyer på bas och slutligen Mark O´Connor på fiol. Musikerna leker fram låten, instrumenten väver virtuosa slingor runt den enkla melodin. En låt som växer ju fler gånger man lyssnar på den.

Youtube-klippet är en direktupptagning från en konsert.

Spotify för den som vill ha bättre ljudkvalitet (länken går av någon anledning inte att bädda in, datorn strejkar eller om det är jag som gör något fel, så jag skriver ut hela länken):

https://open.spotify.com/embed/track/7AmIhMbfRip9dmTlOVpOvD

 

 

 

Hard Times Come Again No More

Let us pause in life’s pleasures and count its many tears
While we all sup sorrow with the poor
There’s a song that will linger forever in our ears
Oh Hard times come again no more

Tis the song, the sigh of the weary
Hard times, hard times, come again no more
Many days you have lingered around my cabin door
Oh hard times come again no more

While we seek mirth and beauty and music bright and gay
There are frail forms fainting at the door
Though their voices are silent, their pleading looks will say
Oh hard times come again no more

Tis the song, the sigh of the weary
Hard times, hard times, come again no more
Many days you have lingered around my cabin door
Oh hard times come again no more

Tis a sigh that is wafted across the troubled wave
Tis a wail that is heard upon the shore
Tis a dirge that is murmured around the lowly grave
Oh hard times come again no more
Tis the song, the sigh of the weary
Hard times, hard times, come again no more
Many days you have lingered around my cabin door
Oh hard times come again no more
Oh hard times come again no more

 

Skärmklipp 2017-06-25 21.23.59

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: