Brevet till Enn Kokk – avsnitt 2

Käre Enn!

Här fortsätter brevet om min politiska vandring. En vandring där jag gått från att vara tryggt förankrad i vissa värden, till att idag ha en upplevelse av att vara fullständigt politiskt hemlös.

Innan jag fortsätter kan en sammanfattning av innehållet i första avsnittet av mitt brev vara på sin plats. Underrubrikerna talar sitt tydliga språk:
Politiskt vemod – Alltid vänster – Begåvningsreserven – Statsindividualism – Frihet, inte beroende – World Value Survey – Kulturkartan.

*

Både röd och grön

Politiskt röd av födsel och ohejdad vana, alltså. Men hur kom det sig att jag mycket tidigt blev miljömedveten?

Jag har inget tydligt svar på det. Alltid naturälskande, men inte mer än andra. Hängiven trädgårdsodlare, gick under smeknamnet ”Mullvaden” när barnen bodde hemma. Älskar doften av kompost. Tänk att kunna skapa sin egen jord! Utan konstgödsel, givetvis.

Ju mer jag odlar, oavsett om det är ögongodis som rosor och perenner, eller mer matnyttiga saker, desto mer ökar den vördnad jag känner inför växandets mysterium. Det blir så tydligt att jag själv, att människan, är en liten del i ett gigantiskt ekosystem.

natur

Länk till mina blogginlägg om miljö/klimat

Länk till blogginlägg om odling

Länk till blogginlägg om naturens årsväxlingar

Länk till blogginlägg om djur och natur

Odling 2

Rosenmandela

Helikopterperspektiv

Jag har nog alltid haft ett behov av att ställa mig vid sidan om det som händer här och nu, i ett försök att betrakta skeendet objektivt. Försökt förstå hur saker hänger samman, letat efter helheten. Ett slags helikopterperspektiv. Det som ofta har blivit synligt är att människan tycks arbeta mot naturen, i stället för att inse att hon är en del av den. Därav min förtvivlan att människan inte förstår att förvalta den skapelse vi fått oss till låns.

Min miljöbibel

Jag minns fortfarande tydligt den hisnande upplevelsen, när jag gång på gång läste Hans Palmstiernas banbrytande Plundring, svält, förgiftning. Det här var i slutet av 60-talet, och boken blev en chockartad ögonöppnare för mig. Ja, Palmstiernas bok hade ett större inflytande på mig än Rachel Carsons epokgörande Tyst vår.

palmstierna

 

plundring

Mitt eget exemplar av Plundring, svält, förgiftning tappades bort i någon flytt, men för några år sedan köpte jag ett nytt, begagnat exemplar. Ett nytryck från 80-talet, som fått en kompletterande inledning, författad av professor Erik Arrhenius. Han skriver:

”Nu på 80-talet ser vi, med den större skärpa som ett ökat kunskapsunderlag ger, i stort sett samma hotbilder framträda som dem Hans Palmstierna beskrivit. ”

Vilka hotbilder varnade Hans Palmstierna för? Kapitelrubrikerna i boken ger en tydlig bild av bokens innehåll:

Jorden är ett litet klot med begränsad yta.
2,4,8,16, 32, 64, 128. . . miljarder (befolkningsökningen, min kommentar)
Klockan var mer än vi trodde
Intelligensens roll
Plundra den fattige
Proteinbristen
Gödsel
Okonventionell föda
Havens skördar
Annorlunda proteinproduktion
Vatten
Hejda nedsnuskningen av vattnen
Sopor
Luftlort
Jordförstöring
Kampen mot skadeinsekter och ogräs
Gamla metoder och nya vägar
Förskingringens sekel
Seger på poäng – in i döden
Epilog

*

Helhetsgrepp

Med andra ord, Palmstierna tog ett unikt helhetsgrepp på hur han såg på situationen för planeten och mänskligheten. Hans språk är rakt och enkelt, och mycket övertygande. Jag vill gärna dela med mig av några citat ur boken. Detta publicerades alltså för femtio (!) år sedan:

”Vi västerlänningar handlar osolidariskt mot resten av mänskligheten. Vi kan inte vänta oss att bli skonsamt behandlade om vi fortsätter på den nuvarande linjen. Denna jordens goda är ojämnt fördelat över vårt lilla jordklot. Vi måste se till att det blir jämnare fördelat, även om det på kort sikt går ut över oss själva.”

Vi vet hur vi bör handla – att låta bli är inte längre ett misstag, det är ett brott. Antingen beslutar vi oss för att med all makt söka göra mänsklighetens villkor drägliga, eller också beslutar vi oss för att låta allt vara som det är, och dömer därmed våra barn till Ragnarök.”

Palmstierna var född friherre, men kom under sitt alltför korta liv alltmer att röra sig i riktning mot socialismen, något som inte sågs med blida ögon av alla.

Så länge det inte finns någon global, planerad hushållning, kan vi inte räkna med att förhållandena ändras. En ny ekonomi kan inte genomföras så länge mänskligheten envisas med att på ett förlegat sätt dela upp sig i intressesfärer, ofta dominerade av stora koncerner som i sin tur är beroende av stöd från militärmakten som i sin tur är beroende av koncernerna i en till synes evig ringdans. Därför måste man åstadkomma en boskillnad mellan militärmakt och affärsliv. Räckte inte de bistra erfarenheterna från Hitlers tid?”

Till sist: vi måste kräva ett ekonomiskt system där de rikare inte bara blir än rikare, de fattiga svälter ihjäl. Tiden är ute för det liberala ”laisser faire – laisser aller”. Det finns ingen möjlighet att klara krisen om vi som hittills låter allt ha sin gång. En verklig internationalism med sträng, planerad hushållning av jordens resurser kan klara oss. Ett frö finns i socialismen och kanske även i den multilaterala hjälpen som går via FN.”

Han avslutar med orden: ”Hinner det gro innan jorden utarmas?”

Idag har vi facit

Jag anser att vi idag har facit i hand. Under de femtio år som gått sedan Palmstierna skrev sin bok har vi bara fortsatt på den utstakade vägen, som leder snabbare och snabbare mot undergången. Under många år har jag försökt dra mitt strå till stacken, för att motverka utvecklingen, genom att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor på nätet. Jag har delat artiklar på facebook, jag har skrivit blogginlägg, jag har diskuterat ödesfrågorna med både de som vill och de som inte vill höra på det örat. Jag har i själ och hjärta vandrat på mitt eget sätt i Palmstiernas fotspår.

*

Den här ”dikten” publicerade jag år 2010 på Poeter.se. Jag travesterar Olrogs Bullfest.

Öka takten alla marknadsbarn
Tillväxt, Tillväxt hela dan
ständigt snärjda uti Mammons garn
Tillväxt, Tillväxt hela dan
sången ekar mellan fur och gran
Tillväxt, Tillväxt hela dan
konsumtion
det är vår livsvision
vi vill ha
Tillväxt, Tillväxt hela dan

*

Jag utgick i min enfald ifrån att ironin skulle uppskattas och att budskapet skulle applåderas, men hej, vad jag bedrog mig! De flesta som kommenterade texten halkade in på det orimliga i att ifrågasätta Den Heliga Tillväxten.

Att ”vara vänster”

Sedan en tid tillbaka har jag upphört med mitt missionerande. Jag inser att den som inte förstår allvaret med miljö/klimatfrågan idag, den går inte att nå. Att inte försöka påverka är dessvärre en attityd som strider mot min natur. Att vara vänster är, som jag ser det, att våga se missförhållanden och vilja åtgärda – NU

Det politiska vemodet hade börjat ta sitt grepp om mig.

VEMOD

 

 

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Till Enn Kokk!

    Jag har läst din kommentar. Se mitt svar överst på start-sidan.

    /Anita

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: